När någon tänker på alternativ till Windows är det första som dyker upp i tankarna Linux. Det finns dock ett fascinerande och mycket robust parallellt universum som kallas BSD (Berkeley Software Distribution) som förtjänar vår fulla uppmärksamhet. Vi pratar inte om en enkel klon, utan en direkt ättling till UNIX, det legendariska systemet från 60-talet som i huvudsak lade grunden för modern databehandling , från servrarna som håller webben vid liv till de enheter vi bär i våra fickor.
Det som gör den här gruppen av system verkligt speciell är inte bara dess tekniska arkitektur, utan även dess filosofi kring fri mjukvarulicensering . Den är så öppen att den gränsar till allmän egendom, vilket gör det möjligt för både volontärgrupper och företagsjättar att anpassa koden som de finner lämpligt utan de strängare begränsningarna från andra licenser. Denna flexibilitet är anledningen till att BSD fortfarande lever och frodas i så många hörn av dagens hårdvara, även om vi inte alltid ser det vid första anblicken.
Ursprunget: ett juridiskt krig med teknologiska frukter
För att förstå den här röran måste vi gå tillbaka till AT&T:s Bell Labs. Vid den tiden tillät de University of California, Berkeley att använda UNIX-kod för sin forskning. Allt gick smidigt tills AT&T bestämde sig för att pengar talade och drog tillbaka tillståndet , vilket ledde till en ganska absurd juridisk strid. Men akademikerna i Berkeley satt inte passiva och skapade sin egen version, vilket gav upphov till BSD.
Det här projektet överlevde inte bara den juridiska striden, utan lämnade oss också med guldkorn som vi nu tar för givna. Utvecklingen av TCP/IP-protokollsviten , som i huvudsak är det som gör att internet kan fungera, Fast FileSystem och hantering av virtuellt minne som styrs av begäran, har alla sitt ursprung här. Kort sagt, mycket av Windows-nätverket och macOS-kärnan hämtar direkt inspiration från dessa framsteg, vilket belyser skillnaderna mellan Linux och UNIX.
De tre pelarna i BSD-ekosystemet
Även om det finns dussintals varianter, är det tre projekt som bär familjens tyngd. Det första är FreeBSD , förmodligen det mest populära. Dess fokus ligger på hög prestanda och användarvänlighet, vilket gör det till det föredragna valet för webbinnehållsleverantörer , lagringsservrar och maskiner med x86- eller 64-bitars ARM-arkitekturer. Det har en enorm gemenskap av aktiva utvecklare och bidragsgivare.
Sedan har vi NetBSD , vars mantra är extrem portabilitet. Dess motto, "självklart kör den NetBSD", sammanfattar deras besatthet av att köra på vilken enhet som helst, från en gammal handdator till NASA:s rymduppdrag . Dess paketsystem pkgsrc är särskilt anmärkningsvärt, ett tekniskt underverk för att hantera programvara över vitt skilda plattformar.
Slutligen hittade vi OpenBSD , där säkerhet och kryptografi är av största vikt. Koden granskas noggrant för att säkerställa att systemet är säkert som standard , och onödiga tjänster inaktiveras för att stänga potentiella sårbarheter. Det är det perfekta verktyget för att bygga pålitliga brandväggar eller intrångsdetekteringssystem.
Moderna derivat och specialiseringar
Ur dessa tre jättar har mer specialiserade projekt uppstått. Till exempel föddes DragonFly BSD som en förgrening av FreeBSD med idén att skriva om samtidighetshantering och förbättra kärnan med ett eget filsystem som heter HAMMER . Det är ett mycket kraftfullt alternativ för högpresterande transaktionell databehandling i servermiljöer.
Om du inte vill ha problem med konsolen från början finns det alternativ som GhostBSD . Det här projektet syftar till att erbjuda en "färdig" skrivbordsorienterad upplevelse, integrera miljöer som MATE och förenkla installationen för de som kommer från andra system. Det finns också NomadBSD , som låter dig bära med dig ett bärbart UNIX-system på en USB-enhet för systemräddning och reparation.
Vi får inte glömma MidnightBSD , som blandar kod från olika grenar för att tilltala Linux-användare genom miljöer som Xfce. Inom nätverksområdet utmärker sig pfSense och OPNsense som extremt kraftfulla brandväggar baserade på FreeBSD och används av företag världen över för sin tillförlitlighet.
Påverkan på branschen och BSD-licensen
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan GPL och BSD-licensen . Medan den förra är "viral" och kräver att härledda verk förblir fria, är BSD-licensen tillåtande. Det betyder att ett företag kan ta koden, modifiera den och sälja den som en sluten produkt utan att behöva avslöja dess hemligheter, så länge de behåller den ursprungliga upphovsrättsmeddelandet.
Denna egenskap har lett till att Berkeleys DNA har hittats på oväntade platser. Apples Darwin-kärna, grunden för macOS och iOS , använder en stor mängd FreeBSD-kod. På liknande sätt använder konsoler som PlayStation 4, PlayStation 3 (med CellOS) och Nintendo Switch varianter av dessa system för att hantera sina interna processer.
Det finns till och med Linuxdistributioner, som Void Linux , som, även om de inte använder BSD-kärnan, hämtar direkt inspiration från dess filosofi inom pakethantering och enkelheten i startsystemet. Andra exempel, som CRUX och Quimera Linux, har också anammat element inspirerade av BSD-världen för att förbättra sin effektivitet.
Andra varianter och historiska projekt
Under årens lopp har många andra projekt funnits. PC-BSD , till exempel, prioriterade användarvänlighet och användarvänlighet och introducerade .pbi-filer för installationer med ett klick och verktyg som AppCafe för programvaruhantering. Även om det utvecklades till TrueOS , skapade det ett prejudikat i strävan efter användbarhet inom BSD-miljön.
Det finns också högspecialiserade projekt som HardenedBSD , som fokuserar på att minska angrepp, och helloSystem , som syftar till enkelhet och elegans för utvecklare. På NAS-sidan har vi TrueNAS (tidigare FreeNAS) och XigmaNAS , som utnyttjar kraften i ZFS för att hantera massiv datalagring.
BSD-familjen representerar teknisk stabilitet och precisionsteknik. Från den extrema säkerheten hos OpenBSD till FreeBSDs allestädesnärvaro i internetinfrastrukturen, visar dessa system att robustheten hos UNIX fortfarande är den grundläggande grunden som mycket av den teknik som definierar vår digitala tidsålder bygger på.
